Fick ju två påsar blod i fredags, tillsammans med cellgifterna. I förrgår, måndag, togs nytt Hb. Även nytt bastest, för det var ju ganska sannolikt att jag skulle få ytterligare blod. (Innan man kan få en blodtransfusion så måste ett sk bastest göras. Blodcentralen jämför då patientens blod med exakt det blod man har tänkt ge, för att se så att inget sätter sig på tvären. Det är inte bara blodgruppen som är viktig! Ett bastest är giltigt i tre dagar, sedan måste ett nytt göras om patienten ska få ytterligare blod.)
Det nya blodvärdet var Hb 91. Den läkare jag träffat i torsdags bestämde då att jag skulle få ytterligare två påsar blod i går tisdag. Kanske för att bli någorlunda hyfsat påfylld i förebyggande syfte? Jag låg på en brits på polcyten i de timmar det tog.
Hade ont som fan i magen hela tiden. Men jag får skylla mig själv eftersom jag hade ätit frukost. I vanliga fall brukar jag ALDRIG äta någonting före aktiviteter utanför hemmet. För jag VET ju att magbesvären blir extra påtagliga då, vilket dessutom är opraktiskt när man är någon annanstans än hemma. Men jag var så himla hungrig på tisdag morgon att jag inte kunde låta bli att äta en smörgås. Bara en, men en ganska stor en. Vilket jag fick ångra hela förmiddagen. Suck! Hur dum får man vara? Ibland har jag lust att klå upp mig själv riktigt ordentligt!
När blodtankningen var klar frågade cytosyrran om jag ville att hon skulle ringa efter en taxi åt mig, så att jag fick en sjukresa från polcyten till vårdcentralen, dit jag skulle härnäst för såromläggning. Jag blev förvånad över förslaget. Hade inte tänkt mig att åka någonting annat än buss. Men på grund av buksmärtorna så tackade jag ändå ja. Tänkte att det skulle bli skönt att slippa klättra in och ut ur en gammaldags långfärdsbuss. Inga moderna handikappvänliga ”låggolvare” här inte! Nej, höga smala bussar som kräver viga och atletiska passagerare!
När jag satt alldeles framför glasdörrarna på bottenvåningen och väntade på taxin så kom onkinnan in. Jag visste att hon var tillfälligt/planerat sjukskriven så jag blev förvånad över att se henne. Men ändå glad så klart. Hon sa direkt att hon hade hört om mitt låga blodvärde.
– Nu har jag fått extra påfyllning i alla fall. Fyra påsar sammanlagt. Förresten, VARFÖR sjunker Hb så där? Beror det på cellgifterna?
– Ja, det hoppas jag! Det är bättre om det beror på cellgifterna än om det beror på tumörerna...
O_O
Tumörerna? Det hade inte ens fallit mig in att DE kunde ha någonting med saken att göra. Å, denna ondsinta fruktsallad som stör och lägger sig i hela tiden! *Grrr!* (Fruktsallad = knölarna i magen känns som apelsin, melon och så vidare. Säkert finns det både mandariner och vindruvor där inne också.)
Pigghetseffekten av blodpåfyllningen förtogs en del av den förkylning som bröt ut för ett par dagar sedan. Men visst kände jag, när jag gick hem från vårdcentralen efter omläggningen, att jag hade mer kraft i musklerna nu än före blodtransfusionen. Så att få blod hjälper faktiskt! Återstår att se hur pass det håller i sig. Eftersom jag fick en påse extra den här gången jämfört med förra gången så kanske jag inte hinner sjunka lika lågt till nästa giftintag. Ja, helst skulle jag vilja hålla mig över 90 förstås. Under 90 så känner jag av det. Och under 80, då börjar jag släpa mig fram, vimmelkantig och dan. Sånt varierar dock från person till person. Hur pass lågt man tål att ligga beror på många olika saker, till exempel hur gammal man är, vad man brukar ligga på i vanliga fall och hur man mår i övrigt.
Köpte clementiner och frysta hallon och blåbär på Konsum. SÅN fruktsallad gillar jag! :-) Hoppas att clementinerna är åtminstone hyfsat syrliga... (Fick smak för surt när jag gick på Taxotere. Det var det enda i matväg jag kunde tåla då.)
Den andra sortens ”fruktsallad”, den ondsinta sorten, den försöker jag låta bli att fantisera omkring. Vilket är hemskt svårt ibland. Men ändå är det nödvändigt att försöka stoppa såna tankar närhelst de dyker upp. För ”vad händer om...?” leder ju aldrig någon vart. Mer än in i ett svart töcken av skräckvisioner, den ena värre än den andra. (Ibland kan jag till och med höra den skärande bakgrundsmusiken i ett dramatiskt crescendo – ungefär som i ”Psycho” när blondinen överfalls i duschen av Norman Bates, haha.) Och vad ska sånt tjäna till? Skräckfilmer är absolut mycket roligare på bio och DVD än i verkligheten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hej vännen.
I morgon kommer jag att bli stolt ägarinna till en Macic Bullet. Vilka fruktdinkar och smoothies jag ska göra. Tycker också det syrliga smakar bäst just nu.
Ro hit med din tråkiga fruktsallad så ska jag köra ner den i min magiska bullet och göra slarvsylta av den. Frågan är vad jag ska göra av den smoothisen? Några förslag?
Kram Bea
Å, en Magic Bullet! Nu blir jag avundsjuk! Var har du fått tag på den?
Haha, att göra slarvsylta av den ondsinta fruktsalladen tycker jag låter som en rolig idé! :-D
Fast det vore hemskt synd att förorena din fina Magic Bullet förstås! Efteråt skulle den nog inte duga till annat än vapentillverkning för kemisk krigföring... Lethal Super Bullet, targets women only, impossible to stop or destroy...
Kram på dig själv förresten, Bea! Du gav mig dagens garv i dag! Göra smoothie av metastaserna... Haha, ska föreslå det för onkinnan nästa gång rynkar pannan över de envisa knölarna.
En kompis har köpt den på en auktionsajt. www.gooba.se Hon gav bara 275 kr för den + 99 för frakt. Gå in och kolla men passa dej, det är ett livsfarligt ställe.
...and with a license to kill.
Fasen, jag säljer den till ryssarna sen. Dom har säkert använding för den.
Du vet, läkarna vet inte allt. dom blir säkert såå tacksamma för förslag angående metastaskriget.
Kram Bea
Det är så skönt med makabra männsikor..jag ler från öra till öra.
Men uppskattar onkinnan denna humor. Jag har mött många läkare i mina dagar, diabetiker som jag är sen pytteliten, även om det inte varit onkisar och de är oftst rätt humorlösa. Ja okej då, en rolig har funnits i mitt liv sen jag fött barn med kjesarsnitt och undrade om jag fick återuppta ridsporten på direkten.
Han sa då ..jo gör det du så länge du sitter i sadeln så ramlar inte livmodern ut..skönt att få veta :-)
Hoppas du får ha lite högre blodvärde så du får känna dig lite piggare, annars kan jag skicka nån liter, har överskott..
Kram Ellen
HALLAO, SYRRAN!
En tanke med att förvandla fruktsalladen till puré... Som biologiskt vapen riktat mot fertila kvinnor borde det ju vara en hit! Systematiska våldtäkter mot vissa etniska grupper är ju en särskilt ondskefull taktik som används flitigt i krig. Att ersätta dessa med "Lethal-super-bullets" kanske dock inte faller i god jord hos de soldater med skeva värderingar som antagligen mer än gärna använder övergrepp som krigföring... Näväl... Tillabaks till arbetet för din hårt ansatte yngre bror!
Kramar, Brorsan med familj!
HALLAO, SYRRAN!
Väntar idogt på ett nytt mästerligt författat inlägg! Är det blodbristen som spökar? Skrivkramp pga anemi? Eller kanske är det så att du inte författar några inlägg förrän du anser dig ha något ämne intressant nog att avhandla? I så fall vill jag förklara för dig att du med din talang skulle kunna få de mest mondäna & triviala händelser att framstå som gripande & engagerande äventyr! Du skulle kunna citera telefonkatalogen & ändå frambringa läsvärda texter! Kort sagt: du är tveklöst min absoluta favoritförfattare! På tal om blodbrist förresten... Boka tid hos käftis för att slipa hörntänderna till huggtänder! På så vis kan du själv förse dig med de mängder blod du behöver lämpligen iklädd svart sidenmantel & frack med värsta Bela Lugosi-looken! Se där... Ännu ett matnyttigt tips från din yngre bror!
Miljoner kramar från din brorsa med familj (& "slick-pussar" från tok-bullen Allan)!
Skicka en kommentar